300 000 svenskar måste betala tillbaka

2026 04 08

Många svenskar måste betala tillbaka i år.

Hundratusentals svenskar möts av ett oväntat besked från Skatteverket.

Istället för pengar tillbaka ska de betala in skatt.

Betala tillbaka miljarder

Omkring 324 000 personer får just nu besked om kvarskatt – totalt nära 1,5 miljarder kronor.

Det innebär att många har betalat för lite skatt under året och nu måste reglera mellanskillnaden.

Kvarskatten ska betalas inom cirka 90 dagar efter slutskattebeskedet.

– Kvarskatten går bra att betala med swish eller till Skatteverkets bankgiro. Betalningen går att dela upp så länge den är slutbetalad på förfallodagen. Uppgift om förfallodag finns i beskedet om slutlig skatt, meddelar Skatteverket.

För många kan beskedet komma som en överraskning, särskilt i en tid där hushållsekonomin redan är pressad.

Färre får pengar tillbaka

Samtidigt som många måste betala tillbaka, är summan för de som får dela på kakan mindre än förra året.

I år handlar det om cirka 32 miljarder kronor i återbäring, med 3,1 miljoner svenskar som får dela på pengarna.

Förra året fick svenska folket dela på cirka 37 miljarder kronor.

Samtidigt fick över 640 000 personer besked om kvarskatt på totalt 14 miljarder kronor.

Tusentals missar sina pengar

Alla som har rätt till återbäring får dock inte sina pengar direkt.

För att få skatteåterbäringen redan i april krävdes att deklarationen godkändes digitalt senast den 31 mars, utan ändringar eller tillägg – samt att ett bankkonto hade anmälts till Skatteverket.

Det är ett vanligt misstag som många svenskar missat.

Förra året fick nästan 50 000 personer vänta på sina pengar av just den anledningen.

I år är det betydligt fler.

– 124 000 personer får inte sin utbetalning i veckan på grund av att de inte anmält konto för utbetalning. Enklast är att göra det på vår webbplats, där finns bra vägledning. Efter det att kontot är anmält tar det cirka en vecka att få pengarna utbetalda, säger Helena Karlsson, deklarationsexpert på Skatteverket.

Foto: J Taubitz

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen