300 000 svenskar måste betala tillbaka

2026 04 08

Många svenskar måste betala tillbaka i år.

Hundratusentals svenskar möts av ett oväntat besked från Skatteverket.

Istället för pengar tillbaka ska de betala in skatt.

Betala tillbaka miljarder

Omkring 324 000 personer får just nu besked om kvarskatt – totalt nära 1,5 miljarder kronor.

Det innebär att många har betalat för lite skatt under året och nu måste reglera mellanskillnaden.

Kvarskatten ska betalas inom cirka 90 dagar efter slutskattebeskedet.

– Kvarskatten går bra att betala med swish eller till Skatteverkets bankgiro. Betalningen går att dela upp så länge den är slutbetalad på förfallodagen. Uppgift om förfallodag finns i beskedet om slutlig skatt, meddelar Skatteverket.

För många kan beskedet komma som en överraskning, särskilt i en tid där hushållsekonomin redan är pressad.

Färre får pengar tillbaka

Samtidigt som många måste betala tillbaka, är summan för de som får dela på kakan mindre än förra året.

I år handlar det om cirka 32 miljarder kronor i återbäring, med 3,1 miljoner svenskar som får dela på pengarna.

Förra året fick svenska folket dela på cirka 37 miljarder kronor.

Samtidigt fick över 640 000 personer besked om kvarskatt på totalt 14 miljarder kronor.

Tusentals missar sina pengar

Alla som har rätt till återbäring får dock inte sina pengar direkt.

För att få skatteåterbäringen redan i april krävdes att deklarationen godkändes digitalt senast den 31 mars, utan ändringar eller tillägg – samt att ett bankkonto hade anmälts till Skatteverket.

Det är ett vanligt misstag som många svenskar missat.

Förra året fick nästan 50 000 personer vänta på sina pengar av just den anledningen.

I år är det betydligt fler.

– 124 000 personer får inte sin utbetalning i veckan på grund av att de inte anmält konto för utbetalning. Enklast är att göra det på vår webbplats, där finns bra vägledning. Efter det att kontot är anmält tar det cirka en vecka att få pengarna utbetalda, säger Helena Karlsson, deklarationsexpert på Skatteverket.

Foto: J Taubitz

Text: Redaktionen

JD Vance rasar mot Europa

2026 04 08

USA:s vicepresident är på plats i Ungern.

Där har JD Vance på tisdagen uttryckt sitt stöd för Viktor Orban inför det kommande valet i Ungern.

Men det är inte bara stöd åt Orban som vicepresidenten har ägnat sig åt.

Han rasar även mot Europa under besöket i Budapest – och menar att EU försökt påverka det ungerska valet samt förstöra landets ekonomi, rapporterar The Guardian.

Rasar mot EU

Vance går på tisdagen till “ursinnigt angrepp” mot vad han beskriver som “ett av de värsta exemplen på utländsk valinblandning jag någonsin sett” och kritiserar skarpt “byråkraterna i Bryssel som har försökt förgöra Ungerns ekonomi”.

– De har gjort allt det här bara för att de hatar den här killen, säger han med hänvisning till Viktor Orban.

“Kommer vinna”

Den kommande helgen är det dags för val i Ungern.

Utmanare Peter Magyar leder över Viktor Orban i de senaste opinionsmätningarna.

Men JD Vance är säker på sin sak.

– Viktor Orban kommer att vinna nästa val i Ungern, så jag känner mig mycket säker på det och på vår fortsatta positiva relation, säger den amerikanska vicepresidenten.

“Har lagt sig i”

Det är mycket som står på spel inför valet – som äger rum nu på söndag.

Viktor Orban har suttit vid makten i 16 år – och han menar inför valet att Ukraina har blandat sig in i ungerska angelägenheter.

– Ukraina har lagt sig i Ungerns val med pengar, påtryckningar och agenter. Vi förstår deras intressen, men vi kommer aldrig att acceptera utländsk inblandning i Ungerns framtid, säger Orban enligt Politico.

Flera anklagelser

Samtidigt har anklagelser riktats mot Ryssland gällande inblandning i det ungerska valet.

Viktor Orban har som bekant en stark relation med Vladimir Putin – och bedöms vara den mest Kreml-vänliga ledaren i EU.

Han har återkommande motsatt sig stöd till Ukraina och ställer sig ivägen för de flesta EU-åtgärder som syftar till att stötta Kyiv på olika sätt.

Orban står samtidigt inför anklagelser om korruption och hanterar en svag ungersk ekonomi – och ligger inför valet på söndag under i opinionsmätningarna.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen

AVSLUTAR JÄTTEPROJEKT: Allierad bryter med Putin

2026 04 07

En allierad avslutar ett jätteprojekt med Ryssland.

Kazakhstan bryter med ryska energipartners.

Efter misslyckad finansiering från Moskva väljer Kazakhstan nu att gå vidare utan ryska företag i flera stora kraftverksprojekt, rapporterar oberoende Moscow Times.

Avbrutet samarbete

Kazakhstan har beslutat att slopa planerna på att involvera ryska företag i byggandet av tre kraftvärmeverk.

Enligt uppgifter från en regeringsbriefing, återgiven av affärstidningen Kursiv, handlar det om att projekten inte kunde genomföras som planerat på grund av ekonomiska hinder.

– Vi fick inte någon bekräftelse på förmånliga lån från den ryska sidan, uppger Kazakhstans regering.

Istället går Kazakhstan nu vidare med andra lösningar.

Regeringen meddelar att kraftverket i Kokshetau kommer att byggas på egen hand, medan anläggningarna i Semey och Ust-Kamenogorsk ska uppföras av ett kazakisk-singaporianskt konsortium.

Samruk-Energos styrelseordförande Kayrat Maksutov uppgav under briefingen att de nya avtalen undertecknades i slutet av januari.

Stora investeringar och tidsplan

Arbetet med projekten har redan påbörjats.

Kraftverket i Kokshetau väntas stå klart under första kvartalet 2029. Kostnaden beräknas uppgå till cirka 356 miljarder tenge (760 miljoner dollar).

De två andra anläggningarna blir ännu dyrare.

Semey-anläggningen uppges kosta 578 miljarder tenge (1,23 miljarder dollar), medan Ust-Kamenogorsk kostar 602 miljarder tenge (1,28 miljarder dollar)

– Alla tre kraftverken kommer att använda modern kinesisk teknik som uppfyller miljöstandarder. Projekten kommer att inkludera ”ren kol”-teknik och inslag av artificiell intelligens, säger biträdande energiminister Sungat Yesimkhanov, i ett uttalande.

Brutna planer

De ursprungliga planerna tog form under ett möte mellan Kazakhstans och Rysslands ledningar i november 2023.

Ett memorandum som undertecknades i december samma år förutsatte att ryska banker skulle erbjuda 15-åriga lån, medan bolaget Inter RAO skulle fungera som huvudentreprenör.

Men projekten stötte på problem kring kreditgivning och räntesubventioner, och den totala kostnaden – uppskattad till 2,7 miljarder dollar – kunde inte längre finansieras enligt den ursprungliga modellen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen