”27 procent” – Swedbank bekräftar stor prisökning

2025 10 08

Swedbank bekräftar en kraftig prisökning.

De senaste åren har kostnaderna stigit rejält för svenska hushåll.

Nu kommer nya uppgifter från Swedbank som visar på en prisökning med hela 27 procent.

27 procent dyrare

Alla har nog märkt av att priset på mat har skjutit i höjden de senaste åren.

På senare tid har livsmedelspriserna ökat i långsammare takt. Swedbanks matkasse, som är en undersökning av prisutvecklingen per månad och typhushåll, har stigit i pris med 2,1 procent sedan januari 2025.

Sedan januari 2022 har den dock stigit med hela 27 procent.

– Matkassen är 27 procent dyrare idag jämfört med i januari 2022. Lönerna har under samma period stigit med knappt 12 procent. Det är inte konstigt att hushållen tycker att det är dyrt med mat i dag och välkomnar sänkningen av matmoms, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques i ett uttalande.

Ökar i långsammare takt

Men på senare tid har livsmedelspriserna alltså ökat i långsammare takt.

– Efter kraftiga prisökningar i början av året har ökningstakten på livsmedel minskat betydligt. De är mycket positivt inte minst med tanke på att hushållen lägger 14 procent av sin totala konsumtion på livsmedel, säger Arturo Arques.

Prisökningen på 2,1 procent för Swedbanks matkasse sedan januari i år innebär en ökning med 131 kronor, från 6 342 kronor i januari till 6473 kronor i augusti.

Det är bland annat dryck samt kött, fisk och chark som har ökat i pris, enligt storbanken.

Frukt och grönt har dock blivit billigare.

Ökade kostnader för familjer och ensamhushåll

Swedbank undersöker också kostnader för singelhushåll respektive familjer.

Sedan 2022 har matkassen blivit 962 kronor dyrare per månad, medan den för sammanboende med två tonårsbarn har ökat med 3 109 kronor.

Svenska hushåll har alltså drabbats hårt av prisökningarna de senaste åren, även om Swedbanks uppgifter också bekräftar att prisökningen har avtagit de senaste månaderna.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Tyskland säger nej – stort besked för bensin- och dieselbilar

2025 10 07

Tysklands förbundskansler vill skrota ett kommande EU-förbud.

Debatten om den europeiska bilindustrin går varm.

Det råder kris i synnerhet i Tyskland där underleverantörer och större bilmärken har problem.

Samtidigt arbetar EU för att fasa ut bensin-och dieselbilar fram till år 2035 – någonting som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz nu säger nej till.

Tyskland säger nej

EU har som plan att förbjuda bensin-och dieselbilar till 2035.

Förra månaden lovade dock unionen att snabba på en översyn av 2035-målet efter påtryckningar från biltillverkare.

Inför ett möte som är planerat till torsdagen med representanter från fordonssektorn säger nu Merz att han tycker att EU-förbudet är "fel", rapporterar Euronews.

“Vill inte stötta”

Merz understryker att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Behövs fortfarande”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

EU:s plan

“Alla nya bilar och skåpbilar som säljs i EU från och med 2035 ska inte producera några koldioxidutsläpp”, heter EU:s plan.

– De nya reglerna innebär inte att alla bilar på vägarna måste ha nollutsläpp av koldioxid senast 2035. Dessa regler påverkar inte befintliga bilar, framhåller unionen om saken.

– Om du köper en ny bil nu kan du köra den tills dess livslängd är slut. Men eftersom en bils genomsnittliga livslängd är 15 år, måste vi börja 2035 för att sikta på att alla bilar ska vara koldioxidneutrala senast 2050.

Detta i syfte att nå EU:s mål för klimatneutralitet fram till år 2050 – som handlar om att minska utsläppen från bilar eftersom vägtransporter står för en femtedel av EU:s koldioxidutsläpp.

Foto: P. Lichtblau

Text: Redaktionen

Belarus rycker ut – måste rädda Ryssland från total kris

2025 10 08

Ryssland står inför en akut bensinkris i flera regioner.

Så sent som i augusti uppgavs att bränslet var helt slut på den ryska ögruppen Kurilerna.

Ungefär samtidigt kom rapporter om “kilometerlånga köer” vid bensinstationer i östra Ryssland. 

Värst har läget beskrivits vara på ockuperade Krymhalvön där 50 procent av bensinstationerna slutat sälja drivmedel, uppgav Kyiv Independent i slutet av september.

Nu växlar Belarus upp för att rädda Ryssland innan branschen kollapsar helt.

Landets järnvägstransporterade export av bensin till Ryssland har nämligen fyrdubblats i september jämfört med föregående månad, rapporterar Reuters.

– Det är ett försök att hantera bränslebrist orsakad av ukrainska attacker mot landets energiinfrastruktur, uppger branschkällor till nyhetsbyrån.

Ransonerar

De senaste veckorna har flera ryska regioner infört ransonering och, för tillfället, fryst bränslepriserna.

Samtidigt har Moskva tvingats minska sin egen export av bensin och diesel för att klara av krisen.

Enligt Reuters har nu bensinleveranserna från Belarus ökat till 49 000 ton, motsvarande 14 500 per dag.

Motsvarande siffra för dieseln är 33 000 ton, även det under september månad.

Vill köpa från Asien

Utöver att öka importen från Belarus förbereder sig Ryssland även på att göra likadant med Kina och andra asiatiska länder, uppger Kyiv Independent.

Bland annat vill diktaturen köpa bensin från Sydkorea och Singapore. Nästan 40 procent av Rysslands kapacitet vid dess oljeraffinaderier har stängts ned, uppger tidningen i en hänvisning till ryska statsvänliga tidningen Kommersant.

"På gränsen till total kris"

Tidigare under hösten uppgav BBC att Ryssland “står på gränsen till en fullständig bränslekris”.

Förare rapporterar om kilometerlånga köer vid bensinstationer i de östra delarna av landet. Många väntar i timmar på att tanka – ofta förgäves, framhöll kanalens Rysslandskorrespondent Steve Rosenberg i ett nyhetsbrev i slutet av augusti.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen