En lagändring som skulle stärka kontrollen i folkbokföringen har i praktiken lett till att många riskerar att förlora tillgång till vård, banktjänster och andra delar av välfärdssystemet.

De svenskar som saknar fast adress är de som riskerar att drabbas.

Utan address avregistreras

Idag lever cirka 27 000 personer i Sverige i någon form av hemlöshet, enligt siffror från Socialstyrelsen.

– Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett mångfacetterat problem. Orsakerna är både strukturella och individuella. Därför behöver också åtgärderna för att förebygga och motverka hemlösheten vara mångfacetterade, uppger Socialstyrelsen.

Efter att folkbokföringslagen skärptes 2022 har Skatteverket fått ett utökat ansvar att kontrollera var personer faktiskt bor.

En konsekvens är att personer utan fast adress i många fall skrivs ut ur systemet.

Enligt en granskning från Kaliber har ett stort antal socioekonomiskt utsatta personer och hemlösa påverkats av förändringen över tid.

En av dem är ”Lena”, som plötsligt upptäckte att hon inte längre var folkbokförd där hon tidigare bott.

När hon kontaktade socialtjänsten fick hon beskedet att hon var registrerad som försvunnen.

– Jag kan knappt gå till doktorn. För det blir en massa problem i deras register och datorn och sådär. Jag kommer inte åt mitt bankkonto, Jag får inte ha bank -id, säger hon till SR.

För att bli folkbokförd igen behöver hon nu göra en ”anmälan om flytt till Sverige”, trots att hon faktiskt aldrig har lämnat landet.

Stora konsekvenser

Att sakna folkbokföring får stora konsekvenser i Sverige, där registreringen är nyckeln till många grundläggande rättigheter.

Utan den riskerar personer att stängas ute från både vård, ekonomiska tjänster och myndighetskontakter.

I praktiken innebär det att personer som lever i hemlöshet kan hamna ännu längre från samhällets stödinsatser.

Flera kommuner som Kaliber har pratat med uppger att de ser en ökning av liknande fall.

Skatteverket svarar

Skatteverket menar att lagändringen syftar till att motverka felaktiga folkbokföringar och välfärdsbrott, men att den också fått oönskade konsekvenser för utsatta grupper.

Tobias Wijk, utvecklingsstrateg på myndigheten, beskriver situationen som problematisk.

– Med utökad kontroll och lite ökade krav på den medverkan som krävs från enskilda så är vår bedömning att det är fler från den här målgruppen som har blivit avregistrerade som försvunna, säger han.

Foto: Bollman

Text: Redaktionen