25 000 svenskar i upprop: ”Rör inte vår ob-ersättning!”

2025 03 24

25 000 personer har skrivit under för att försvara den ofta avgörande ob-ersättningen.

Arbetsgivare efterlyser en sänkt och omfördelad ob-ersättning.

Detta har skapat enorm ilska bland anställda i branschen, enligt Handelsanställdas förbund.

Nu har över 25 000 personer skrivit på för att stoppa det bespottade förslaget.

– Ob-ersättning är ingen bonus, utan en rättvis kompensation för den tid man offrar från familj och fritid när andra är lediga, säger Linda Palmetzhofer, förbundsordförande för Handels.

Ob-tillägg ofta avgörande

Handels hänvisar till en ny rapport man tagit fram, som gör gällande att ersättning för obekväm arbetstid ofta är avgörande för många anställda.

– Ersättningen kan i vissa fall ge upp till 6350 kr extra i lön varje månad. För deltidsanställda är detta ofta ett nödvändigt tillskott för att få ekonomin att gå ihop, säger Palmetzhofer.

Myt att unga tjänar mest på ob

Att det skulle vara unga extrajobbande som tjänar mest på ob-tillägget stämmer heller inte, enligt rapporten, utan verkar snarare vara en vanligt förekommande myt.

I stället är det äldre med fast anställning som får ut mest över alla åldersgrupper.

"Tydlig genusaspekt"

Vidare pekar man på att skifttillägg – som är vanligare i mansdominerade branscher – nästan aldrig ifrågasätts på samma sätt som ersättning för obekväm arbetstid.

– Det finns en tydlig genusaspekt i detta. Ob är vanligare i kvinnodominerade yrken och ska självklart försvaras på lika hårt som skifttillägg i industrin, avslutar Palmetzhofer.

Foto: R. Chisu

Text: Redaktionen

”Putin måste dö”

2026 06 19

Putins död beskrivs som en ”nödvändighet”.

Putinregimen är just nu hårt pressad, och många hoppas och tror att ett fredsavtal snart kan bli möjligt.

Men det finns en sak som måste hända för att varaktig fred ska bli möjlig, menar en framstående generallöjtnant.

Måste lämna jordelivet

Den tidigare befälhavaren för Kanadas operationskommande, generallöjtnant Christopher Coates, skräder inte orden när han pratar om hur fred ska bli möjligt i Ukraina.

Det handlar inte om att Putin och Zelenskyj måste komma överens.

Det handlar om att Putin måste lämna jordelivet, menar han.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, svarar Christopher Coates på frågan vad som krävs för en varaktig fred, rapporterar Ukrinform.

Coates har nyligen besökt Ukraina, och säger att det krävs mycket för att det ska bli fred, rapporterar Iltalehti.

– Det är mycket svårt för mig att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter vid makten, säger Christopher Coates.

”Högst en tillfällig paus”

Ett eventuellt fredsavtal måste baseras på Ukrainas militära seger, menar han.

Han tror inte att eftergifter i form av att ge upp territorier. Det skulle inte leda till någon permanent fred, enligt Coates.

– Högst en tillfällig paus. Om Ryssland behåller sina imperialistiska mål, kommer det att samla sin styrka och återgå till krig igen, säger generallöjtnanten, enligt tidningen.

Det ska alltså mycket till för att verklig fred ska uppnås i Ukraina, enligt den kanadensiska tidigare befälhavaren.

Ryssland svagt och sårbart

Samtidigt framhåller han Rysslands uppenbara svagheter.

– Rysslands största sårbarhet ligger i att de för ett illegitimt krig. Detta kan låta abstrakt, men ur ett strategiskt perspektiv är det av stor vikt, säger Christopher Coates.

– Det blir allt svårare att upprätthålla ett långsiktigt krig av eget val, särskilt när mänskliga och ekonomiska förluster hopar sig, tillägger han.

Ukraina är också starkt, och deras attacker mot den ryska oljeindustrin har haft stor betydelse, menar generalen.

Han oroar sig dock över att det västerländska stödet till Ukraina inte är tillräckligt helhjärtat.

– Jag är inte övertygad om att resten av världen tar det här problemet på allvar. Västerländskt stöd är inte obegränsat, och detta är fortfarande ett allvarligt skäl till oro, säger Coates, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige slår USA – hamnar en plats före

2026 06 18

Sverige placerar sig före USA på en prestigefylld lista.

Den schweiziska handelshögskolan IMD:s årliga World Competitiveness Ranking har släppts.

Där framgår att Schweiz tappar titeln som världens mest konkurrenskraftiga ekonomi.

Landet faller till en tredjeplats – och ligger nu bakom Hongkong som tar över andraplatsen och Singapore som nu bedöms ha den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen.

Sverige slår USA

Handelshögskolan går igenom ekonomiskt resultat, företagens och den offentliga sektorns effektivitet samt infrastruktur i 70 länder för att få fram resultat.

Sverige tappar en placering på listan, och halkar från åttonde till nionde plats, enligt IMD.

På tionde plats återfinns USA – och Sveriges grannar Norge och Finland hamnar på 18:e respektive 19:e plats.

Danmark är bästa nordiska land på listan med en sjätteplats.

Hela listan

Här är IMD:s topp 10-lista på de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen:

1: Singapore

2: Hongkong

3: Schweiz

4: Taiwan

5: Förenade Arabemiraten

6: Danmark

7: Irland

8: Nederländerna

9: Sverige

10: USA

Läs mer: ”Moskva ska brinna”

Därför backar Schweiz

Anledningarna till att Schweiz tappar förstaplatsen har dels att göra med Donald Trumps tullar, och dels med lägre investeringar från utlandet, rapporterar Reuters.

Även en starkare valuta påverkar.

– I det nuvarande globala läget, där rättssäkerheten har försämrats, har Schweiz mycket lite att sätta emot som ett väldigt litet land, säger IMD-professorn Arturo Bris.

Satsar på Indien och Sydamerika

En studie från maj visar att Schweiz har blivit omkört av Hongkong som den plats där rika utlänningar placerar sina pengar.

Ivo Germann, chef för utrikeshandelsfrågor vid det schweiziska ekonomidepartementet, säger att Schweiz fortfarande är mycket konkurrenskraftigt och får höga poäng för både den offentliga sektorns effektivitet och landets infrastruktur.

Schweiz bemöter enligt Germann protektionism och tullar genom att sträva efter mer frihandel.

Han hänvisar bland annat till de senaste avtalen med Indien och det sydamerikanska handelsblocket Mercosur.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen