22 000 företagare överväger att lägga ner helt

2025 05 28

Brott mot företag ställer till med stora problem i Sverige.

Det är många företagare som besväras av den inhemska brottsligheten.

En ny rapport från företagarorganisationen Företagarna visar att tiotusentals företagare kan lämna på grund av brottsligheten.

Det framhåller organisationen via sin webbsida.

22 000

Hela 31 000 företagare överväger att flytta sina verksamheter och ytterligare 22 000 funderar på att lägga ner helt. 

Orsaken är en tilltagande otrygghet och "ett samhälle som misslyckas med att skydda dem som skapar jobb och tillväxt".

– Det är ett enormt samhällsproblem att människor som byggt företag med hårt arbete nu funderar på att ge upp, inte på grund av ekonomi, utan för att de inte längre känner sig trygga, säger Tobias Adielsson, expert på brott mot företagare på Företagarna.

Anmäler inte

Ett annat problem är att många som utsätts för brottsligheter inte anmäler händelserna.

Rapporten visar att nästan fyra av tio företagare aldrig polisanmäler brott de utsätts för. 

De vanligaste orsakerna till att företagare avstår från att anmäla är en känsla av uppgivenhet.

– Vi pratar om bedrägerier, hot och utpressning – brott som får företagare att sluta nyanställa, flytta eller lägga ner. I förlängningen hotar det hela Sveriges ekonomi, säger Tobias Adielsson.

36 procent

En undersökning från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv visar att 36 procent av företagen utsattes för brott det senaste året. 

Det motsvarar runt 120 000 företag.

Undersökningen visar även att företag i handeln, besöksnäringen och byggbranschen var mest utsatta för brott.

Cyberbrott ett problem

Svenskt Näringslivs undersökning visar även att de brott som bidrar till mest otrygghet bland företagen är cyberbrott.

25 procent oroar sig för att drabbas av den typen av brott.

– Runt 15 procent av företagen oroar sig för att drabbas av snatterier och stölder, bedrägerier och skadegörelse medan tolv procent menar att utpressning, hot och våld hör till de brott som bidrar mest till otrygghet.

Foto: C. Forerunner

Text: Redaktionen

Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

2026 06 01

Dmitrij Medvedev riktar ett meddelande direkt till EU-medborgare.

Den ryska retoriken gentemot Europa fortsätter att intensifieras.

Den ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev har på fredagen gått ut med ett meddelande direkt till EU-invånare.

Där menar han bland annat att “den fredliga sömnen är över”.

Medvedev varnar

Medvedev söker EU-invånarnas uppmärksamhet.

– Medborgare i EU-länder, ni borde inse att era myndigheter ensidigt har gått ut i krig med Ryssland, skriver han på X.

 – Så var vaksamma och bli inte förvånade över någonting. Den fredliga sömnen är över. Men ni vet vem ni ska fråga varför! 

Efter nedslaget

Medvedevs ord kommer efter att en rysk drönare slagit ner i ett bostadshus i den rumänska staden Galati.

Två personer skadades i samband med nedslaget, rapporterar Kyiv Independent.

Omkring 70 personer evakuerades från den skadade byggnaden.

Ledare för en rad EU-och Natoländer har fördömt händelsen, och så även Natochefen Mark Rutte.

Läs mer: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

“Allvarligt och ansvarslöst”

Rumäniens utrikesminister Oana Toiu menar att händelsen är en “allvarlig och ansvarslös eskalering” från Rysslands sida. 

– Rumänien kommer att vidta nödvändiga diplomatiska åtgärder med anledning av denna allvarliga överträdelse av internationell rätt och av dess luftrum.

Har talats vid

Natochefen Mark Rutte bekräftar att han har talat med Rumäniens president om händelsen.

Han säger att han har försäkrat presidenten om Natos “absoluta solidaritet med Rumänien och uttryckte mitt medlidande med de som skadats i händelsen”.

– Jag bekräftade att Nato står redo att försvara varje tum av allierat territorium, framhåller Rutte.

– Vi kommer att fortsätta att stärka vår beredskap för att avskräcka från och försvara oss mot alla hot, inklusive från drönare. 

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

29 maj 2026

Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

2026 05 29

Ungerns nya premiärminister går ut med besked.

De verbala konflikterna avlöste varandra under Viktor Orbáns tid vid makten.

Den långlivade före detta premiärminister dundrade ofta mot både EU och Ukraina i olika frågor.

Orbán ansågs som en av de mest ryssvänliga europeiska ledarna, hade en god relation till Putin och motsatte sig vid upprepade tillfällen EU:s stödpaket till Ukraina.

Besked framåt

I april valdes Peter Magyar till ny premiärminister i Ungern.

Nu går landets nye ledare ut med besked om militärt stöd till Ukraina, vilket också Natos Mark Rutte har fått information om, rapporterar oberoende Moscow Times.

Och beskedet är en fortsättning på Orbáns tidigare linje.

– Jag har sagt till generalsekreteraren att Ungern inte kommer skicka vapen och militär utrustning till det rysk-ukrainska kriget, uppger Magyar, enligt tidningen.

Pålitlig partner

Peter Magyar uppger samtidigt att Ungern vill förbättra relationerna till sina allierade inom Nato.

Ungern ska vara att lita på, enligt premiärministern.

– Ungern ska återigen bli en pålitlig Natopartner, framhåller han, enligt tidningen.

Ukraina är offer

Magyars företrädare Viktor Orbán var ofta kritisk till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, och undvek ofta att ta ställning mot Ryssland.

Men den nye premiärministern tar tydlig ställning för det krigsdrabbade landet.

– Ukraina är ett offer och har all rätt att försvara sin territoriella integritet, säger Magyar, enligt RBC-Ukraine.

– Det första steget mot att avsluta kriget är ett långsiktigt eldupphör. Först därefter kan en varaktig fred med internationella säkerhetsgarantier uppnås.

Återupprättar relationer

Sedan Magyar kom till makten har relationen mellan Ungern och Ukraina förbättrats något.

Och i förra veckan togs ett steg i den riktningen.

– Den 20 maj inledde Ukraina och Ungern bilaterala konsultationer på expertnivå. Parterna diskuterade goda grannrelationer, skydd av nationella minoriteters rättigheter och Ukrainas fortsatta väg mot ett medlemskap i EU, uppger tidningen.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen