Det är många företagare som besväras av den inhemska brottsligheten.

En ny rapport från företagarorganisationen Företagarna visar att tiotusentals företagare kan lämna på grund av brottsligheten.

Det framhåller organisationen via sin webbsida.

22 000

Hela 31 000 företagare överväger att flytta sina verksamheter och ytterligare 22 000 funderar på att lägga ner helt. 

Orsaken är en tilltagande otrygghet och "ett samhälle som misslyckas med att skydda dem som skapar jobb och tillväxt".

– Det är ett enormt samhällsproblem att människor som byggt företag med hårt arbete nu funderar på att ge upp, inte på grund av ekonomi, utan för att de inte längre känner sig trygga, säger Tobias Adielsson, expert på brott mot företagare på Företagarna.

Anmäler inte

Ett annat problem är att många som utsätts för brottsligheter inte anmäler händelserna.

Rapporten visar att nästan fyra av tio företagare aldrig polisanmäler brott de utsätts för. 

De vanligaste orsakerna till att företagare avstår från att anmäla är en känsla av uppgivenhet.

– Vi pratar om bedrägerier, hot och utpressning – brott som får företagare att sluta nyanställa, flytta eller lägga ner. I förlängningen hotar det hela Sveriges ekonomi, säger Tobias Adielsson.

36 procent

En undersökning från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv visar att 36 procent av företagen utsattes för brott det senaste året. 

Det motsvarar runt 120 000 företag.

Undersökningen visar även att företag i handeln, besöksnäringen och byggbranschen var mest utsatta för brott.

Cyberbrott ett problem

Svenskt Näringslivs undersökning visar även att de brott som bidrar till mest otrygghet bland företagen är cyberbrott.

25 procent oroar sig för att drabbas av den typen av brott.

– Runt 15 procent av företagen oroar sig för att drabbas av snatterier och stölder, bedrägerier och skadegörelse medan tolv procent menar att utpressning, hot och våld hör till de brott som bidrar mest till otrygghet.

Foto: C. Forerunner

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen