Det är många företagare som besväras av den inhemska brottsligheten.

En ny rapport från företagarorganisationen Företagarna visar att tiotusentals företagare kan lämna på grund av brottsligheten.

Det framhåller organisationen via sin webbsida.

22 000

Hela 31 000 företagare överväger att flytta sina verksamheter och ytterligare 22 000 funderar på att lägga ner helt. 

Orsaken är en tilltagande otrygghet och "ett samhälle som misslyckas med att skydda dem som skapar jobb och tillväxt".

– Det är ett enormt samhällsproblem att människor som byggt företag med hårt arbete nu funderar på att ge upp, inte på grund av ekonomi, utan för att de inte längre känner sig trygga, säger Tobias Adielsson, expert på brott mot företagare på Företagarna.

Anmäler inte

Ett annat problem är att många som utsätts för brottsligheter inte anmäler händelserna.

Rapporten visar att nästan fyra av tio företagare aldrig polisanmäler brott de utsätts för. 

De vanligaste orsakerna till att företagare avstår från att anmäla är en känsla av uppgivenhet.

– Vi pratar om bedrägerier, hot och utpressning – brott som får företagare att sluta nyanställa, flytta eller lägga ner. I förlängningen hotar det hela Sveriges ekonomi, säger Tobias Adielsson.

36 procent

En undersökning från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv visar att 36 procent av företagen utsattes för brott det senaste året. 

Det motsvarar runt 120 000 företag.

Undersökningen visar även att företag i handeln, besöksnäringen och byggbranschen var mest utsatta för brott.

Cyberbrott ett problem

Svenskt Näringslivs undersökning visar även att de brott som bidrar till mest otrygghet bland företagen är cyberbrott.

25 procent oroar sig för att drabbas av den typen av brott.

– Runt 15 procent av företagen oroar sig för att drabbas av snatterier och stölder, bedrägerier och skadegörelse medan tolv procent menar att utpressning, hot och våld hör till de brott som bidrar mest till otrygghet.

Foto: C. Forerunner

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen