2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

2026 06 22

Ukrainas president avslöjar nya uppgifter.

Rysslands attacker fortsätter att skaka det ukrainska samhället.

Under söndagen sammanfattar Volodymyr Zelenskyj veckan som ligger bakom.

De ryska attackerna har varit omfattande, rapporterar Kyiv Post.

– Presidenten rapporterar att ryska styrkor under den senaste veckan har avfyrat nästan 2 200 attackdrönare, över 1 800 styrda flygbomber och 87 missiler mot ukrainskt territorium, uppger tidningen.

– I uttalandet redogjorde han också för de senaste civila förlusterna som följde av dessa attacker, inklusive dödsfall i regionerna Zaporizjzja, Sumy och Poltava.

Stor attack i helgen

Ukrainska samhällen nära fronten är särskilt drabbade av de ryska attackerna, menar Zelenskyj.

Bland annat har regioner som Dnipropetrovsk, Charkiv, Odessa, Sumy och Donetsk mött stora utmaningar den senaste tiden.

Attackerna under helgen gav särskilt svåra konsekvenser i två regioner.

– Presidenten tog upp de offer som följde av bombningarna lördagen den 20 juni, uppger tidningen.

– De styrda flygbombsattackerna i Zaporizjzja resulterade i fem dödsfall och 26 skadade. I regionen Poltava orsakade attackerna två dödsfall och skadade 12 personer, inklusive sex barn.

Vädjar om hjälp

Ukrainas president vänder sig också till landets understödjare.

Nu krävs ett snabbt agerande för att kunna stoppa de ryska attackerna, menar Zelenskyj.

– Det är viktigt att snabbt genomföra allt, först och främst leveransen av luftvärnsrobotar, så att de nya bidragen ger verkligt skydd från ständiga ryska attacker, säger han, enligt tidningen.

Kan ta kontroll

De ukrainska styrkorna har på vissa platser tryckt tillbaka de ryska trupperna under våren.

Men från den strategiskt viktiga staden Kostjantynivka i östra Ukraina kommer nu rapporter om ett svårt läge, rapporterar BBC.

Ryska soldater har infiltrerat området och det är i dagsläget svårt att fastslå vem som har kontrollen över staden.

– De tar sig in i områden bakom våra ryggar och i urbana förhållanden är det extremt svårt att driva ut dem, säger en ukrainsk drönarpilot som opererar i området, enligt kanalen.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

”Putin måste dö”

2026 06 19

Putins död beskrivs som en ”nödvändighet”.

Putinregimen är just nu hårt pressad, och många hoppas och tror att ett fredsavtal snart kan bli möjligt.

Men det finns en sak som måste hända för att varaktig fred ska bli möjlig, menar en framstående generallöjtnant.

Måste lämna jordelivet

Den tidigare befälhavaren för Kanadas operationskommande, generallöjtnant Christopher Coates, skräder inte orden när han pratar om hur fred ska bli möjligt i Ukraina.

Det handlar inte om att Putin och Zelenskyj måste komma överens.

Det handlar om att Putin måste lämna jordelivet, menar han.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, svarar Christopher Coates på frågan vad som krävs för en varaktig fred, rapporterar Ukrinform.

Coates har nyligen besökt Ukraina, och säger att det krävs mycket för att det ska bli fred, rapporterar Iltalehti.

– Det är mycket svårt för mig att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter vid makten, säger Christopher Coates.

”Högst en tillfällig paus”

Ett eventuellt fredsavtal måste baseras på Ukrainas militära seger, menar han.

Han tror inte att eftergifter i form av att ge upp territorier. Det skulle inte leda till någon permanent fred, enligt Coates.

– Högst en tillfällig paus. Om Ryssland behåller sina imperialistiska mål, kommer det att samla sin styrka och återgå till krig igen, säger generallöjtnanten, enligt tidningen.

Det ska alltså mycket till för att verklig fred ska uppnås i Ukraina, enligt den kanadensiska tidigare befälhavaren.

Ryssland svagt och sårbart

Samtidigt framhåller han Rysslands uppenbara svagheter.

– Rysslands största sårbarhet ligger i att de för ett illegitimt krig. Detta kan låta abstrakt, men ur ett strategiskt perspektiv är det av stor vikt, säger Christopher Coates.

– Det blir allt svårare att upprätthålla ett långsiktigt krig av eget val, särskilt när mänskliga och ekonomiska förluster hopar sig, tillägger han.

Ukraina är också starkt, och deras attacker mot den ryska oljeindustrin har haft stor betydelse, menar generalen.

Han oroar sig dock över att det västerländska stödet till Ukraina inte är tillräckligt helhjärtat.

– Jag är inte övertygad om att resten av världen tar det här problemet på allvar. Västerländskt stöd är inte obegränsat, och detta är fortfarande ett allvarligt skäl till oro, säger Coates, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 18

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen