120 anställda tvingas lämna svenska banken

2025 03 20

Ikano Bank drar ner på arbetsstyrkan.

Svenska Ikano Bank genomför nu en “omorganisering”.

Nischbanken säger sig vilja skapa bättre förutsättningar för framtida tillväxt.

Beslutet innebär att totalt 200 anställda tvingas lämna – varav 120 från bankens svenska verksamhet.

Det framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

120 får gå

Ikano Bank meddelar att 200 personer tvingas lämna, varav 120 i Sverige.

– Ikano Bank har som en del av arbetet med att skapa en mer effektiv organisation och säkra långsiktig tillväxt inlett förhandlingar med fackliga parter om en omorganisation och en minskning av antalet anställda i banken med cirka 200 medarbetare, meddelar banken.

– Av dessa 200, berörs cirka 120 medarbetare i Sverige.

“Vi vet”

Niclas Olsson, tillförordnad vd för Ikano Bank, uttalar sig om beslutet.

– Vi vet att detta skapar mycket oro och osäkerhet för många medarbetare, säger han.

– Vi kommer att stödja alla berörda på bästa möjliga sätt under denna förändring – alltid med vår kultur och våra värderingar som vägledning. Vår ambition är att ha genomfört de föreslagna förändringarna före halvårsskiftet 2025.

Det är Ikano Bank

Ikano Bank slog upp dörrarna 1995 och har idag verksamhet i åtta länder, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Polen, UK och Österrike.

Banken är en del av Ingka Group och deras huvudkontor ligger i Malmö.

Företaget är registrerat i Älmhult där verksamheten en gång grundades.

En av flera

Ikano Bank är en av många aktörer som har dragit ner på arbetsstyrkan under den senaste tiden.

Tidigare på onsdagen kom besked om att den amerikanska jätten Morgan Stanley ska kapa 2 000 jobb.

Även i flera andra branscher ryker arbetstillfällen – bland annat i bilbranschen där Audi har gett besked om att jätten kommer att ta bort upp till 7 500 jobb i Tyskland fram till 2029 inom områden som administration och utveckling.

Det är ytterligare tecken på den ekonomiska fragilitet som råder i Sverige och flera andra delar av världen.

Foto: R. Dancre

Text: Redaktionen

Zelenskyj vädjar till Natoländer – ”Förlåt att jag talar rakt på sak”

2026 01 17

Zelenskyj behöver hjälp från Nato.

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

2026 01 17

Polen skickar en tydlig signal till Ryssland.

Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen