120 anställda tvingas lämna svenska banken

2025 03 20

Ikano Bank drar ner på arbetsstyrkan.

Svenska Ikano Bank genomför nu en “omorganisering”.

Nischbanken säger sig vilja skapa bättre förutsättningar för framtida tillväxt.

Beslutet innebär att totalt 200 anställda tvingas lämna – varav 120 från bankens svenska verksamhet.

Det framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

120 får gå

Ikano Bank meddelar att 200 personer tvingas lämna, varav 120 i Sverige.

– Ikano Bank har som en del av arbetet med att skapa en mer effektiv organisation och säkra långsiktig tillväxt inlett förhandlingar med fackliga parter om en omorganisation och en minskning av antalet anställda i banken med cirka 200 medarbetare, meddelar banken.

– Av dessa 200, berörs cirka 120 medarbetare i Sverige.

“Vi vet”

Niclas Olsson, tillförordnad vd för Ikano Bank, uttalar sig om beslutet.

– Vi vet att detta skapar mycket oro och osäkerhet för många medarbetare, säger han.

– Vi kommer att stödja alla berörda på bästa möjliga sätt under denna förändring – alltid med vår kultur och våra värderingar som vägledning. Vår ambition är att ha genomfört de föreslagna förändringarna före halvårsskiftet 2025.

Det är Ikano Bank

Ikano Bank slog upp dörrarna 1995 och har idag verksamhet i åtta länder, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Polen, UK och Österrike.

Banken är en del av Ingka Group och deras huvudkontor ligger i Malmö.

Företaget är registrerat i Älmhult där verksamheten en gång grundades.

En av flera

Ikano Bank är en av många aktörer som har dragit ner på arbetsstyrkan under den senaste tiden.

Tidigare på onsdagen kom besked om att den amerikanska jätten Morgan Stanley ska kapa 2 000 jobb.

Även i flera andra branscher ryker arbetstillfällen – bland annat i bilbranschen där Audi har gett besked om att jätten kommer att ta bort upp till 7 500 jobb i Tyskland fram till 2029 inom områden som administration och utveckling.

Det är ytterligare tecken på den ekonomiska fragilitet som råder i Sverige och flera andra delar av världen.

Foto: R. Dancre

Text: Redaktionen

Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

2025 12 13

Vintern har kommit till Ryssland.

Flera regioner har fått minusgrader och snö de senaste dagarna.

Nu vittnar invånare om fullständigt kaos, rapporterar oberoende Moscow Times.

Kaoset beror på den nedgångna ryska infrastrukturen. Flera regioner har inte kapacitet att utföra enkla uppgifter som snöröjning.

I staden Kazan råder stor brist på arbetskraft. Trots att lönerna har ökat finns det inte tillräckligt med anställda som kan utföra snöröjningsarbetet. Nu larmas det om snorhala vägar och omfattande trafikstockningar, uppger Moscow Times.

Kazans borgmästare Ilsur Metshin erkänner fiaskot.

– Vi vet hur man organiserar ett Brics-möte, men så fort vintern och det första stora snöfallet kommer visar det sig att vi är ett gäng misslyckanden som inte vet hur man gör någonting, säger han enligt tidningen.

”Oframkomliga”

Liknande uppgifter kommer från flera ryska regioner.

– Stora motorvägar och mindre vägar i dussintals städer över hela Ryssland är praktiskt taget oframkomliga, rapporterar Moscow Times.

I staden Jakutsk i östra Sibirien är vägarna fortfarande snötäckta och isiga, trots att vintern anlände för flera månader sedan.

– Varje år i slutet av september faller snö i Jakutsk. Men varje år kommer vintern plötsligt och som en överraskning för myndigheterna. Ingen är någonsin förberedd, säger en uppgiven invånare enligt tidningen.

LÄS MER: Kreml bekräftar – ”bara då kan det bli vapenvila”

100 kilometer lång kö

Bilister på Baikalvägen, som är en del av Transsibiriska motorvägen, har fått uppleva det ryska vinterkaoset.

I början av december stoppades trafiken helt på grund av kraftigt snöfall och starka vindar.

– Som mest sträckte sig köerna ungefär 100 kilometer längs Bajkalsjöns sydvästra strand. Vissa förare, inklusive barnfamiljer, uppgav att de fick slut på bränsle, vatten och mat, skriver Moscow Times

Foto: A. Popov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

2025 12 14

Putin planerar att stationera missiler i Europa.

Ryssland förbereder en utplacering av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik i Belarus.

Ett drag som enligt ukrainsk underrättelsetjänst syftar till att öka trycket på Europa och Nato, rapporterar Kyiv Post.

Konkreta förberedelser

Enligt Ukrainas utrikes underrättelsetjänst pågår nu praktiska förberedelser för att placera ryska Oreshnik-missiler på belarusiskt territorium.

Det handlar inte bara om politiska uttalanden, utan om fysisk infrastruktur.

– Vi ser förberedelser för utplaceringen av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik på Belarus territorium, säger underrättelsetjänstens chef Oleg Ivashchenko, till Ukrainas statliga nyhetsbyrå Ukrinform.

Han uppger att både Ryssland och Belarus bygger anläggningar för avfyrningsramper, samt system för övervakning och kommunikation.

Samtidigt betonar han att arbetet ännu inte är helt färdigställt.

Belarus utan kontroll

Planerna på att placera Oreshnik-missiler i Belarus blev offentliga redan förra året.

I oktober uppgav Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko att systemet skulle sättas i stridsberedskap i december.

Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten innebär dock en sådan utplacering inte att Belarus får något inflytande över vapnet.

– Även om missilen fysiskt placeras i Belarus kommer landet inte att ha någon kontroll över dess användning, säger Ivashchenko och tillägger att systemet skulle lyda direkt under Rysslands strategiska robotstyrkor.

Om infrastrukturen inte är fullt utbyggd skulle en utplacerad ramp dessutom främst fungera som en attrapp, snarare än ett fullt operativt vapensystem.

Hot mot Europa och Nato

Syftet med utplaceringen är enligt Ukraina tydligt säkerhetspolitiskt.

Genom att stationera missiler i Belarus kan Ryssland både skydda dem från ukrainska attacker och samtidigt öka pressen på europeiska huvudstäder.

– Om missilen var placerad på ryskt territorium i Europa skulle den vara ett legitimt mål för Ukrainas försvarsstyrkor, förklarar Ivashchenko.

En placering i Belarus kommer kunna förkorta flygtiderna avsevärt jämfört med uppskjutningar från den ryska testanläggningen Kapustin Jar, vilket skulle möjliggöra snabbare och mer överraskande attacker mot mål i Europa.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen